Efterjul, efternyår.

Så, då är man verkligen 35. För tydligen går det inte över, har väntat fyra dagar på nåt sms där det står "Haha! Lurad! Nu räknar vi bakåt!". Men nä.

Väntar på ett jättepaket från Proteinbolaget med orimliga mängder choklad-cookie-grejer som är smockfulla av socker (tröstäta). Men som vanligt kan man ändå låtsas att de gör nytta pga. "hög proteinhalt", eeeeh. Förnekelse is the shit. 

Funderar på att försöka börja läsa böcker igen. Efter skilsmässoträsket och epilepsitjafset var jag så utmattad att hjärnan bara klarade av att titta på TV, och då enbart serier med maxtid 30min. Noll koncentrationsförmåga. Tydligen ett klassiskt tecken på ångest, men det känns helmysko att inte ha börjat plöja böcker igen. Jag brukade ju läsa så mycket att jag fick gå över till krångliga böcker på engelska för att spara pengar!!

(Och börja inte gaffla om bibliotek. De får inte in sprillans ny skönlitteratur av trendiga författare:)


↑