Jag behöver ha minst två extra händer.

Kortast möjliga förklaring till varför jag hade en hemsk dag på jobbet.
 
Detta är en bild som visar hur många personer (i bästa fall) jobbar med en patient när man opererar laparoskopiskt inuti buken. De tre som står närmast är kirurger, och den fjärde neråt utkanten är "scrub-nurse", dvs. JAG. (Fast vi har två instrumentbord, annars får grejerna inte plats). Kirurgerna sköter ljus och kamera in genom portarna, och samtidigt behöver de nya instrument, vätskor, sugmunstycken, saxar, tänger, plastslangar osv som jag ska ge dem. Packa upp, sortera, montera, ladda, rengöra osv. 
 
Igår hade vi en helt annan personaltäthet på sal. Jag hann inte förbereda mig, och under tiden behövde jag stå blickstilla och hålla händerna stilla. Medan jag ÄVEN ombads göra allt som OP-sköterskan alltid gör annars. 
 
Vansinnigt stressande. 
 
 
Man utför självklart alltid ingreppet på ett korrekt och patientsäkert sätt oavsett, något annat är fullständigt otänkbart. Det går bra, det blir bra, det ger önskat resultat. Men för mig som är ny inom yrket är det överväldigande.

Sex eller sova?

Jag tittade nyss i kalendern och såg att detta är en sån där underbar vecka när jag jobbar måndag men är ledig tisdag! I ett perfekt universum skulle man alltid jobba bara varannan dag... eller vad tycker ni? Och i det perfekta universumet skulle alla bara behöva jobba 80% men ändå få heltidslön^^
 
Jag tror inte att jag någonsin kommer vilja jobba 100% igen. Efter två år på 81% är det fullständigt obegripligt hur jag klarade mig på alldeles för lite sömn och ingen riktig sinnesro förut. Och hur hinner folk träffa sina barn? Åka iväg någonstans? Ta hand om hus och trädgård? Laga mat, tvätta... ligga med varandra?? Jag menar, om man måste prioritera mellan barn, tvätt, SÖMN eller sex, vem sjutton lyckas ens hålla sig vaken för att välja?
 
Det måste vara totalt hopplöst. Eller åtminstone en källa till STRESS. 

Sociala medier. Suck.

Jag fattar inte hur människor som aldrig har lidit av ätstörningar kan få för sig att argumentera om det. De förminskar gärna betydelsen av det, och grundtanken brukar vara att man antingen är ytlig och dum eller att man helt enkelt inte klarar av att vara "nyttig". Alla borde tydligen kunna leva på juice flera veckor i streck flera gånger om året utan att bry sig om sin vikt (?). För man bli såååå pigg av juicedieter, hyn blir fräschare, hjärnan blir piggare, kroppen avgiftas (HA!), immunförsvaret boostas (??)....... eeeh okej. 
 
 
Visst syns det jättetydligt hur boostat mitt immunförsvar var? 
 
Grundregeln borde vara att inte tala om för andra människor hur de ska hantera sina problem. Man ger råd (om det ges tillfälle), man stöttar och uppmuntrar och lyssnar... eller bara finns där. 
Visa fler inlägg