Ett mer verkligt spöke:)

Det är intressant att bli äldre, och inse hur man förändras i sitt tankesätt. Framförallt hur man tänker tillbaka på sitt liv och funderar på olika vägval som man kunde gjort. Inte på ett ångerfullt sätt, utan mer objektivt. 

Det är inte förrän ganska nyligen som mitt nya liv har börjat kännas lika verkligt som mitt förra. Inte via återfödsel typ buddhism:D Men drömkänslan har funnits hos mig förjäkla länge. Lägenheten, John... och jobbet.

Ni vet... "Hur hamnade jag här??"

Och vet ni vad som har bidragit till totalförvirringen? (Detta insåg jag bara härom veckan...) jo, att jag fortfarande använder samma kläder som förr, Jag har känt mig som gamla Cecilia och sett ut som gamla Cecilia och varit gamla Cecilia i alla speglar och skyltfönster... men den personen finns ju inte längre. Inte på samma sätt. 

Så nu vet ni det. Om man fattar ett enormt livsbeslut och ändrar på precis allting så kan det ta ÅRATAL att landa.
(null)

Åtgärd 1: Förändra håret hela tiden.
Åtgärd 2: Rensa ur garderoben i lagom takt.
Åtgärd 3: Titta dig själv ordentligt i spegeln varje dag.

(null)